Behovet av att till bra pris få avsättning för skogsråvaran har varit en stark drivkraft ända sedan starten på 1920-talet. 1926 bildades Smålands Skogsägareförening genom en sammanslagning av länsföreningar. Det blev början på en rad sammanslagningar som har fortsatt och fått Södra att växa geografiskt. Så sent som den 1 januari 2007 blev Bohuslän och Dalsland en del av Södra.

Starten

Starten för Södra brukar räknas till 1938 då Sydöstra Sveriges Skogsägareföreningars Förbund bildades. Då var Södra också en ekonomisk förening, något som har varit viktigt för utvecklingen.

Under andra världskriget spelade Södra en betydande roll i Sveriges energiförsörjning. Från Södraskogarna kom inte bara ved för att värma hus. Södra bidrog också med råvara till de gengasaggregat som drev bilar, bussar och andra fordon i krigstiden.

När kriget tog slut började olja åter importeras till Sverige. Och nu inte bara för att driva fordon. Eldningen med olja blev vanlig och efterfrågan på ved som bränsle minskade.

Egna massafabriker

Sågverkens behov räckte inte för att få avsättning för en ökande tillväxt i den allt mer professionellt skötta skogen. Södras vd Gösta Edström insåg att det fanns ett behov av att starta egna massafabriker för att få avsättning för skogsråvaran. Han drev igenom den satsning på ny industri, som är Södras kärna än i dag. Under många år var han både den store visionären och den store genomföraren i Södras ledning.

Rubriknivå 4

Massafabrikerna lokaliserades till Mönsterås, Mörrum och Värö. De invigdes 1959, 1962 och 1972. Södra hade blivit en framgångsrik skogskoncern med en internationell marknad. Försäljningskontor byggdes upp i en rad länder.

Ekonomisk kris

Efter en nedgång i slutet av 1970-talet och början av 1980 gick staten in och tog över 40 procent av aktierna i industridelen. Redan 1985 hade situationen stabiliserats och Södra kunde lösa in statens aktieinnehav.

Under 1990-talet och en bit in på 00-talet var produktionen i Södras industrier hög och lönsamheten steg. Södra växte genom att skogsägare från Skåne, Skaraborg, Bohuslän och Dalsland anslöt sig och genom att ett antal industrier förvärvades.

Mot slutet av 00-talet blir energiproduktionen och forskningsverksamheten allt viktigare. Konkurrensen på marknaden hårdnar och att finna nya sätt att använda träfibern blir en stor utmaning framåt.

Stor industriinvestering

År 2013 beslutade styrelsen om en ny koncernstrategi som bland annat innebar en satsning på ökad tillväxt och därmed investeringar i ökad massaproduktion, framför allt vid massabruket i Värö. 2016 invigdes ett helt nytt massabruk i Värö med en kapacitet på 700 000 ton.

Massabrukens historia

Efter andra världskriget minskade behovet av brännved. Frågan var vad skogsägarna skulle göra med all ved, speciellt massaveden. Skogsindustrin i södra Sverige var för liten; det höll tillbaka förbrukningen och virkespriset.

Skogsbolagen ansåg att veden inte räckte för massatillverkning, med den åsikten delades inte av Södras grundare och vd Gösta Edström. Veden räckte mer än väl, det fanns till och med för mycket, ansåg han och var beredda att ta saken i egna händer och bygga ut massaindustrin.

Några stora pengar att satsa fanns inte när planerna på en fabrik i Mönsterås presenterades för styrelsen i januari 1952. Men Södra, tusentals skogsägare i landet och deras föreningar svarade för aktiekapitalet på 50 miljoner. I november 1958 tillverkades den första massan i Mönsterås.

Det var starten på engagemanget inom cellulosa. Djärva satsningar genom åren har burit frukt i ökad vedförbrukning, bättre virkespriser och god lönsamhet i fabrikerna. Vinsterna har byggt upp företaget och delats ut till ägarna.

Men det var inte lätt att komma överens med alla delägare i Mönsteråsfabriken. Lösningen blev att Södra ensam tog över fabriken som sedan stegvis byggdes ut. På 1970-talet byggdes en helt ny fabrik, och under 1990-talet gjordes ytterligare utbyggnader. Idag är kapaciteten på Mönsterås bruk 750 000 ton.

Konkurrensen med Wallenbergs skogsföretag var mycket påtaglig när bruket i Mörrum planerades. Södra hade redan köpt mark, men mer behövdes och köptes i ädel tävlan med Wallenberg som drog sig tillbaka och byggde i Nymölla.

I december 1959 gick startskottet, bokstavligen genom sprängning av en försvarlig dynamitladdning. Sjutton månader senare kunde den första massan köras fram. Prins Bertil invigde 1962 inför mer än 6 000 gäster. Gösta Edström framhöll fabrikens betydelse:

Gösta Edström

"Den som förblir råvaruproducent och inte har kraft att ta hand om förädlingen är dömd att tillhöra de underutvecklades skara. Fabriken är bara ett etappmål, mer följer", var ett besked från Edström som hade Värö i tankarna.

Men dessförinnan byggdes Mörrum ut. 1970 hade man skilda linjer för barr- och lövmassa, 300 000 ton om året. Moderniseringar har ökat kapaciteten till 425 000 ton.

Tillkomsten av massabruket i Värö hängde samman med fusionen av skogsägarföreningarna i området, vars medlemmar behövde avsättning för sin ved.

Men det dröjde innan fabriken stod klar. Motståndet var hårt från flera håll. Miljörörelsen fick luft under vingarna, debatten och protesterna tog tid. Myndighetstillstånd och domstolsbehandling tog flera år i anspråk.

Men sommaren 1972 kom provdriften kom igång och invigning följde. Redan följande år tillverkades 220 000 ton. Olika projekt har senare ökat kapaciteten till 400 000 ton.

Sommaren 2000 övertogs de norska massabruken Tofte och Folla från Norske Skog. Södra hade därmed vuxit till den tredje största massaleverantören i världen, med totalt över 2 miljoner ton om året. När det gäller barrmassan låg man i täten.

Södra utvecklar fortlöpande nya massakvaliteter och under 2012 började produktionen av en helt ny produkt för Södra - textilmassa - vid bruket i Mörrum.

Hösten 2012 beslutade Södra att avveckla verksamheten vid massabruket Folla och några månader senare, i början av 2013, kom beskedet att även ägandet i massabruket i Tofte avvecklas.

Sågverkens historia

Redan 1943 köpte Södra sitt första sågverk och det har blivit många genom åren. Södra Timber har utvecklats till ett av landets största sågverksföretag.

Sågverket i Kinda inledde genom sin storlek och teknik en ny era för sydsvenska sågverk. Sågen stod klar 1968 som ett svar på önskemålet från östgötarna om ett sågverk som tog hand om överskottet av timmer. Behovet av avsättning för timret har alltid legat bakom satsningarna på sågverk. Sågtimmer svarar för den största delen av inkomsten i skogsbruket; priset har alltså stor betydelse.

Men Södras sågverkshistoria började 1943. Då övertogs en såg i Hallabro, Blekinge. Den var inte mer märkvärdig än andra sågverk som Södra skulle driva, men den var först. Genom åren har innehavet av sågverk skiftat. De flesta från tidiga år är numera nedlagda och ersatta av större anläggningar.

Sågverket i Värö startades 1974 invid det då två år gamla massabruket. Avsikten var att på ett effektivt sätt hantera medlemmarnas skogsråvara i kombinatet. Mönsterås blev nästa kombinat; 1999 stod ett sågverk klart vid massabruket. Det var Södras största med kapaciteten 400 000 kubikmeter.

2002 köptes familjeföretaget Geijerträ med fyra sågverk och fem fabriker för träprodukter. Senare kom de nya sågverken och Södras sågverk att samlas i affärsområdet Södra Timber.

På hösten 2011 invigdes nya Värösågen med en kapacitet på 600 000 kubikmeter. Sågverket är byggt för att stärka Södras konkurrens på marknaden och för att öka betalningsförmågan till medlemmarna.

Efter flera år med intensiva försök med att få lönsamhet i sågverksrörelsen beslutar Södra 2016 om ett omstruktureringspaket som bland annat innebär avveckling av barsågverken i Ramkvilla och Torsås, avveckling av lövsågverket i Djursdala samt förvärv av brittiska trävarudistributören Crown Timber.

Krisen

Staten blev räddaren under den finansiella krisen genom att 1979 gå in som 40-procentig ägare. Men efter de svåra åren steg vinsten kraftigt och 1985 var Södra åter helägt av sina medlemmar.

I slutet av 1970-talet var Södra i finansiell kris. Konjunkturen var svag. Förlusterna var stora, i första hand i de industrier som köpts bara några år tidigare och inom träindustrierna. Dessutom krävde det pågående bygget av ny massafabrik i Mönsterås väldiga belopp.

Den finansiella krisen löstes genom att staten 1979 gick in med 500 miljoner kronor och blev 40-procentig delägare i Södras industribolag. Hälften av medlemmarna lämnade föreningen. De följande tre åren kännetecknades av svag konjunktur och förluster. Stora förändringar var nödvändiga för att företaget skulle kunna övervinna krisen.

Under perioden 1979 till 1983 lades tre massabruk, två pappersbruk och lika många sågverk ned. Två pappersbruk, en säckfabrik, ett sågverk och en husfabrik såldes. Spånskivesektorn lades i ett delägt bolag. Företagets skogsmark och kraftstationer såldes. Därutöver genomfördes rationaliseringar på många enheter. Antalet anställda i Södra minskade från över tio tusen 1976 till två och ett halvt tusen 1994.

Det var tunga år men grunden lades för en bättre framtid. Vinsten steg kraftigt och Södra kunde lösa in statens aktier. En skiljenämnd fastställde priset, 750 miljoner.

Den 2 januari 1985 sker det formella övertagandet. Södra är därmed åter helägt av sina medlemmar - "En oerhörd tillfredsställelse", framhåller Södras ordförande Archibald Dickson när han slutför affären och hämtar hem aktierna i Stockholm.

Medlemmarna äger Södra

Sedan 1985 äger medlemmarna åter Södra och målet för företaget är detsamma som vid starten: avsättning för virket och bra betalt.

1985 inleds en ny era i Södras historia när statens femåriga delägande är över och skogsägarna åter är herrar i sitt eget hus. I dag har Södra mer än 50 000 ägare.

Ekonomisk förening, men också kooperativ, skogsägarförening, företag och koncern. Vad det än kallas så är det Södra. Medlemmarna driver sitt företag med målet att det ska bidra till lönsamhet på deras skogsgårdar. Varje medlem har en röst, oavsett mängden skog eller kapital.

Precis som vid starten är Södras uppdrag är att på olika sätt öka lönsamheten på skogsgården. Medlemmarna säljer sitt virke till Södra. Men affären slutar inte med priset på virket. Medlemmarna är inte bara virkesleverantörer utan också delägare i Södras industrier, och får del i de vinster som skapas där.

Varje år går en del av Södras vinst tillbaka till medlemmarna. Medlemmarna deltar med ett insatskapital som dras från betalningen för virket. Hur stor del av vinsten som varje medlem får baseras på insatskapitalet och på virkesleveranserna till Södra under året. Varje gång medlemmen säljer virke till Södra ökar insatskapitalet, som ger del i framtida vinter.

Den nya eran har inneburit en skördetid. Vinstutdelningen har kunnat ökas kraftigt; dessutom har kapital överförts från företaget genom insatsemissioner. Ägarna har på det sättet tillförts miljardbelopp, samtidigt som de kunnat utvecklat och konsolidera sitt företag.

Stormen Gudrun

Aldrig har en storm fällt så mycket skog som Gudrun gjorde när den drog fram över Sydsverige 2005.

Kungligt besök i förödelsen

Meteorologerna hade varnat för storm den 8 januari 2005 men det blev värre än någon hade kunnat föreställa sig. Nästan fyra årsavverkningar skog fälldes på några timmar. På många håll låg mer än tio årsavverkningar på marken.

Stormar hade visserligen fällt skog tidigare men aldrig i sådan omfattning. Men historien talade ändå för Södra som i krissituationer visat sig kunna ta fram resurser och kämpa. Den inneboende kraften i organisationen och medlemsleden kom till uttryck i arbetet efter stormen Gudruns härjningar.

Snabbt fastställdes principer om lika betalt. Stöd från samhället till de drabbade säkrades, organisationens resurser förstärktes kraftigt, virkesterminaler etablerades och den egna industrin använde maximalt med stormfällt virke. Medlemmarna kunde känna trygghet.

Utfallet blev bättre än vad som fruktats. Erfarenheterna ökade också kunskaperna om stormarbete. Och det kom till nytta redan två år senare då stormen Per for fram, dock inte lika vildsint som Gudrun.

Södras historia vore inte komplett utan stormar - och de senaste är säkert inte de sista.

Södra genom åren

1920

Det fanns en tid då träd var något av en bristvara i Sydsverige. Men tack vare en modern skogsvårdslag förändrades detta.

1938

Sydöstra Sveriges Skogsägareföreningar Förbund bildas. Det blir starten för Södra.

1940

Södras första industri blir en fabrik för tjära och terpentin i Lenhovda. Terpentinen används som bränsle i företagets personbilar under krigsåren och detta år köper man dessutom in tio lastbilar med gengasaggregat.

1942

Utvecklingen för Södra går bra. Nu finns 23 distriktskontor med skogsinspektorer.

1943

Södra köper sitt första sågverk i Hallabro i Blekinge och i Elmtaryd, Agunnaryd i Småland grundar Ingvar Kamprad Ikea.

1944

Genom köpet av Svenska Idealhus i Hultsfred och senare ytterligare två träindustrier läggs grunden till Hultsfreds-Hus som med tiden utvecklas till landets största trähusfabrik. Hultsfreds-Hus förblir i Södras ägo fram till 1981.

1948

Nu har Södra 19 000 medlemmar. Sydsvenska virkesföreningen vill sänka virkespriserna och från Södra kommer de första signalerna om att bygga en massafabrik.

1952

Bandyspelaren Gösta "Snoddas" Nordgren gör succé med Flottarkärlek i radioprogrammet Karusellen och Södra fortsätter att växa. Medlemsantalet är nu över 20 000 och kapitalinsamlingen till en massafabrik i Mönsterås dras igång.

1953

Genom en fusion bildas Sydöstra Sveriges Skogsägares Förbund. I och med detta upplöses länsföreningarna och Södra blir samtliga skogsägares gemensamma företag.

1954

Södra är nu ett stort företag med en omsättning på över 100 miljoner och fler än 1500 anställda. Det börjar finnas pengar för att förverkliga industriplanerna.

1956

Södras första skogsbruksområde där medlemmarna kan få hjälp i sitt skogsbruk bildas i Linneryd, Fler liknande områden startas de följande åren.

1958

20 år efter starten är det dags för Södra att satsa på massatillverkning. Produktion sker på nya massafabriken i Mönsterås.

1962

På tv har Hylands hörna premiär och Södra inviger ännu en massafabrik. Denna gång i Mörrum.

1964

Genom en fusion mellan föreningarna i Halland, Jönköping och Södra Älvsborg bildas Södra Sveriges Skogsägares Förbund. Skogsägarnas styrka ökar i ett slag.

1966

Presentation av ett industripaket som omfattar flera projekt för att öka förbrukningen av skogsråvara, bland andra ett massabruk i Värö på västkusten, övertagande av massabruket i Mönsterås, en fördubbling av massaproduktionen i Mörrum, en spånskivefabrik i Hultsfred och ett sågverk i Kinda.

1968

Södras nya huvudkontor Skogsudden i Växjö står klart samtidigt inleds en ny epok i Södras sågverkshistoria inleds.

1970

Omsättning passerar 1 miljard kronor, varav exporten är på 400 miljoner. Verksamheten är febril, bland annat startas en linje för björkmassa i Mörrum och i Värö byggs en ny massafabrik.

1972

Massafabriken i Värö invigs och Södra har nu över 1 100 skogsarbetare. Dessa behöver inte längre köpa egna motorsågar, utan får använda de som Södra har köpt in.

1973

Förändringarnas vind blåser när Gösta Edström lämnar ordförandeposten i Södra efter att i fyra decennier varit den ledande kraften inom skogsägarrörelsen. Samtidigt tar facket plats i styrelsen för första gången.

1974

ABBA vinner Eurovisionsschlagerfestivalen i engelska Brighton med Waterloo och sågverket i Värö startar produktionen.

1976

Södra köper flera industrier, bland annat Klippans Finpappersbruk. De flesta kommer senare att säljas eller läggas ner när Södras finansiella kris måste få en lösning.

1979

Södra Skogsenergi bildas för att utveckla produktionen av biobränslen, i första hand hyggesavfall och torv. Dessutom får den finansiella krisen en akut lösning - och senare ett lyckligt slut.

1981

Efter att i många år ha tillverkat spånskivor bildar Södra Swedspan tillsammans med Statens Skogsindustrier och Swedish Match. Det var början till slutet för engagemanget i spånskiveindustrin. Inom några år hade Södra lämnat ägarkretsen.

1983

Goda tider: förlust vänds till kraftig vinst och Södra hanterar en virkesvolym på 6 miljoner kubikmeter.

1985

Den finansiella krisen löses genom att Södra köper tillbaka statens 40-procentiga ägarandel i industribolaget. Därmed återtar medlemmarna ägandet och makten i Södra.

1988

Moderna tider! Ericsson får sin första order på ett GSM-system för mobiltelefoni och på Södra förses skogsinspektorerna med biltelefon!

1990

Virkesvolymen i Södra växer stadigt - nu är den 8 miljoner kubikmeter och soliditeten når goda 40 procent, men sämre tider är på väg, och med dem personalminskning.

1992

Hög produktion i Södras industrier, men priserna är låga på både massa och trävaror. Men Södra växer genom att Skånes Skogsägare också ansluter sig.

1994

Sveriges fotbollslandslag gräver guld i USA och kommer hem med en bronsmedalj från VM. Södra bildar ett bolag för virkesimport från Baltikum: Södra Eesti.

1995

Ett fint år för Södra - god lönsamhet med en avkastning på sysselsatt kapital på 33 procent och 100 miljoner avsätts till en nyinrättad forskningsstiftelse, som ska bli till nytta för den sydsvenska skogen.

1999

Skogsägarna i Skaraborg erbjuds medlemskap sedan deras förening lagts ner och sågverket i Mönsterås startas.

2000

Millennieskiftet passerar utan större problem, trots farhågor, och Södra förvärvar de norska massafabrikerna Tofte och Folla. Vinsten är i topp! Hela 2,5 miljarder kronor. Vinstutdelningen till medlemmarna når 277 miljoner, och till det kommer 853 miljoner som insatsemission.

2002

Fyra sågverk och fem fabriker för träprodukter köps av Geijerträ. Då ingår också Gapro (numera Södra Interiör) som bland annat tillverkar lister, paneler och golv och är marknadsledande för flera produkter i både Sverige och Norge. Verksamheten har ökat efter hand och nya fabriker har köpts i både Sverige, Norge och Danmark.

2003

Södra positiva utveckling fortsätter med god utdelning till medlemmarna. 449 miljoner och 152 miljoner som insatsemission. Lika bra går tillverkningen vilket ger en virkesvolym på15 miljoner kubikmeter.

2005

8 januari slår stormen till. Allra värst drabbas södra Sverige när Gudrun drar fram och blåser ner skogen för många medlemmar. Södra tar hand om 24 miljoner kubikmeter virke, och följande år 18 miljoner kubik.

2007

Bohuslän och Dalsland lämnar Mellanskog och tas upp i Södras verksamhet. Skogsägarna i de båda länen erbjuds medlemskap.

2008

Energiproduktionen och forskningsverksamheten blir allt viktigare för Södras verksamhet och framtid.

2009

Trähustillverkaren Trivselhus blir en del av Södra.

2011

Nya Värösågen invigs och tillverkningen av textilmassa startar vid bruket i Mörrum.

2012

Beslut tas om att avveckla ägande i Södra Cell Folla i Norge.

2013

Södra fyller 75 år.

Beslut tas om att avveckla ägandet i Södra Cell Tofte i Norge.

Läs mer om Södra, Historia